!

Jag är sjukt trött, och klockan är endå bara halv åtta. Jag har lust att gå och lägga mig men ska försöka hålla mig vaken en stund till. Igår började vi med riktiga lektioner i skolan och allt känns bra. Lite tråkigt, för det känns som att jag ligger före alla andra. Idag hade vi vårt första estetiska ämne! Bild & Form grundkurs. Det var typ... lång tråkigt. Men enligt Beckis var deras första lektion också det. Vår lärare stod modell och sen skulle vi rita av henne typ. Det var svårt :P Vår engelska lärare, Denise, har en jätte konstig dialekt! Amerikanska med brasiliansk brytning. Det är störande. Hon vill att när vi senare sen ska ha våra "oral presentations" ska skojja och skämta, gosh -.- Klassen är typ bra. Jag är bundis med alla och växlar kompisar varje rast, precis som i Botfri. Jag är sån som människa. Jag kan smällta in lite överallt.

GRATTIS BECKIS! Ett år kvar tills du får göra vad du vill! (:

Första skoldagen. Jag var jätte nervös i morse när jag skulle till skolan. Det var mitt största problem. Jag litar inte på SL, och speciellt inte på pendeltågen, så jag gick ner till centralen istället. Det tog ca 20 minuter, lika mycket som det skulle gjort om jag tog pendeln. Jag hann till och med med en tidigare buss! :D Alla ettor från FotoFilm, dans, teater, bild och form, musik och samhällmedia samlades tillsammans. De började med att ropa upp Bild och Form eleverna och sedan Musik. Vi fick sedan gå till enskilda klassrum för att bli bombaderade med information. Vi fick massor av blanketter och lappar vi var tvugna att ta hem så våra vårdnadshavare kunde fylla i. Sedan körde vi en namnlek, så att alla fick veta vad alla hete. Efter det fick vi dela upp oss i par, med hjälp av lotter. Jag lottade upp namnet Jonathan och blev ihop parad med en av klassens sex killar (vi är 26 tjejer). Alla fick rast 1½ timme, under rasten skulle vi käka, går runt och titta och intervjuva sin partner. Jonathan har samma älsklingsrätt som mig, tacos :D Sedan fick vi låna en kamera och med den skulle vi ta en bild på varandra. Bilden skulle utspegla något om sig själv. Min bild togs i motljus och jag stod på ett räcke och gjorde värsta hindugrejen och en grimas. Den blev bra xD Mörk, rolig och helt fucked up XD
I slutet skulle fick vi redovisa inför klassen vad man kunde om sin partner och visa bilden ^^ Det var skoj.
Vi fick en kalender av skolan! :D Vi fick välja mellan stor eller liten, självklart så tog jag en stor :P Imorgon åker vi till Landsort som ligger på ön Öja i skärgården och har det kul, badar om det är fint väder och så skulle vi få någon bilduppgift 8) Det som är kul med att gå i Bild och Form är att alla som sökte in har samma intresse, att rita, måla och skapa.

29 timmar. Så länge ska jag vara vaken. Jag är just nu på min 26:e utan sömn. Det känns konstigt. Jag är trött men ändå pigg. Mina ögon vill blunda och hjärnan vill ta kaffe paus, kroppen känns som spaghetti och varje rörelse är en ansträgning. Men på något konstigt sätt känns det som att jag aldrig har varit mer vaken än vad jag är nu. It's wierd.
Under natten har jag målat lite mer i min A J. (Se bilderna nedanför).
Jag och prongsie bestämde oss tidigt i morse att åka in till skärholmen och shoppa! Vi var två gående zombies. Men det var kul ^^ Köpte dock inget (utom mat på donken :P), jag är pank XD.

1) Morsmorde
2)"Haven't I told you? Killing mudbloods doesn't matter to me any more. For many months now, my new target has been YOU." - Tom Riddle
3) Dedicated to Prongsie.

Jag har gjort en "Art Journal" som jag ska försöka måla i varje dag. Och varje gång jag har målat i min Art Journal så lägger jag ut en bild på målningen här :D

Bild 1; Framsidan
Bild 2; Baksidan
Bild 3; "A New Beginning"
Bild 4; "Harry Potter Fanfiction is not and obsession, it's a way of life"

---

Idag när jag åkte hem från sthlm så satt jag mitt emot en äcklig gubbe. Han såg ut att vara typ 60 bast och han var fet. Han var en typisk såndär "Jag tror jag är bäst och vet allt" gubbe. Han tuggade tuggummi. Nej, han tuggade inte han idisslade. Det var så äckligt för att han smaskade samtidigt och jag hade en god lust att säga till honom att "för fan sluta IDISSLA!". Gubbjävel. Jag satt irriterad från sthlm till östertälje. Usch jag hatar sånna människor som inte förstår hur irriterande det är när de smaskar. Grr...

Idag tvingade syster ut mig i skogen för att leta svamp. Det skulle ju gå bra, trodde vi. Massor av svamp, föreställde vi oss att vi skulle hitta. Vi skulle ju till självaste svampskogen! Då måste man ju hitta massor av kantareller, trumpetsvampar och tratt kantareller. Så vi traskade omkring där i gympaskor (ingen av oss hade stövlar) och mjukisbyxor. Det tog ett tag innan vi hittade våra första kantareller. Och det tog ännu längre att hitta de andra. Svampskogen blev en besvikelse. Men det kanska bara var vi som var för ivriga och åkte ut för tidigt, eller så är det ett dåligt svamp år i år? De svampar vi hittade tog syster, som skulle göra en sås av dem :)

Tro det eller ej - Jag ska skriva ett helt, normalt, typiskt, ordinärt, genomsnittligt, riktigt blogginlägg. Det gör jag bara för att my dear friend Prongsie (or miss Troy) har tjatat i evigheter på mig.
Ett vanligt blogginlägg, vad innehåller det egentligen? En beskrivning av min vardag, vad jag har gjort? Vilka kläder jag har haft på mig? Hur mycket jag hatar, avskyr och undviker den där tjejen bara för hon har gjort si eller så? Eller ska jag för att skriva ett typiskt blogginlägg beskriva hur det kändes att bli kär? Men tänk om man inte gjort något speciellt under sin vardag - Som jag. Läst fanfictions, städat köket och hjälpt mamma med diverse skrivsaker. Vad gör man då? Väljer man det andra valet, kläder? Nja, jag har gått omkring i mjukisbyxor och t-shirt. Intressesmurfarna hoppar av lycka, eller hur? Jag varken hatar, avskyr eller undviker någon (just nu). Fast det kommer väl ändras inom en snar framtid. Gymnasiet, är det det jag borde skriva om? Hur nervös jag är. Men samtidigt är jag glad och lycklig över att få börja mitt nya liv. Kliva ett steg högre i en oändlig trappa som aldrig tar slut. Och om jag ska beskriva hur det känns att bli kär måste jag väl bli kär först. Fast jag lovar att den här bloggen kommer få veta när jag blir det. Att skriva ett normalt, typiskt, ordinärt, genomsnittligt, riktigt blogginlägg är ganska lätt. Det är bara att skriva. Låt fingrarna dansa på tangentbordet och voíla. Det finns inget som inte är normalt, bara annorlunda.